2008-12-29

Att bli personlig.

Har fått lite klagomål på att min blogg är för opersonlig. Eftersom dessa påhopp kommer från närmare håll tar jag dem inte särskilt hårt, men tänkte försöka mig på att bli lite personlig såhär på kvällskvisten.

Jag tänkte bidra med fem spexiga fakta om mig själv. Måste erkänna att spexigt fakta är något jag är väldigt svag för. Så, varsågoda, ni dagligen-cirka-åttio-unika-läsare, fem fantastiska historier ur mitt liv:

1. Jag har åkt i Hellsongs turnébuss. En liten bit. De skjutsade mig när jag befann mig i Norrköping under fest-i-valen för några år sedan. Jag ställde ut bilder. Lite coolt. Jag och min vän fick sova i samma rum som artisterna, till exempel billie the vision and the dancers. Det var smått fantastiskt för min sjuttonåriga själ. Kan tillägga att alla jag mötte var ytterst trevliga.

2. En gång i Italien råkade jag och min reskamrat Ida åka åt motsatt håll när vi skulle till Rom. Vi gick av i en liten bergsby tjugo mil därifrån, i gott mod. Vi trodde verkligen vi kommit rätt. En timme senare, efter rådfrågan av en polis och efter att ha blivit utstirrade av lokalbefolkningen, insåg vi att vi var helt lost. Det var otroligt spännande. Till slut, efter ett antal timmar, kom vi rätt igen. Utan ett ord på engelska, och med noll förkunskaper i Italienska, kan tilläggas. (Inget spexigt fakta får helst ha ett olyckligt slut). Finns många historier från vår lilla Italientripp som nyfyllda artonåringar. De flesta sjukt spännande.

3. Jag kan vicka på lilltån. Båda lilltårna.

4. Jag äter inte sparris. Bjud mig inte på sparris. Hatar sparris.

5. Jag har deltagit i Stjärnskott. Ungefär som idol fast för barn. Väldigt spexigt men kanske inte så roligt. Jag var tolv och fick sjunga Mamma Mia för en jury och publik. Därefter blev jag och de andra deltagarna intervjuade av Enköpings allahanda. Stort. Jag hade nyköpta jeans och en tygros i luggen. Kände mig inte så häftig.

Inget jag rekommenderar.

De här fem historierna ligger mig varmt om hjärtat och nu har ni fått ta del av dem. Har ni något spexigt att delge er av, får ni hemskt gärna göra det. Vore kul.

4 kommentarer:

Peter sa...

Håhåhå, skåjiga fack-ta!
Jag blandar alltid ihop sparris med selleri.. jag tror alltid att det är sparris jag inte gillar. Men i själva verket är det selleri jag av-skyr.
Jag äter iallafall inte selleri. Blä!

En annan finurlig fakta, den enda jag kom på (av någon underlig anledning), tagen från mina mindre rebelliska år. Jag var svarthårig, hade luggen över ögonen och trasiga jeans. Vi roade oss med att sätta fingrarna i halsen och "spy" på lyxiga bilar som stod parkerade på Heden i Göteborg. Wööh!

Anna sa...

Petruski - Selleri är en frukt skapad enbart för lidande. Grönsak menar jag såklart. Fruktansvärd är vad den är. Nästan lika ond som sparris!

Finurlig. Världens bästa ord topp tio. Haha, en sådan rebell! Det är rätta takter! Jag tycker du borde ta upp detta beteende på nytt. Kanske parkeringen utanför Ica i byn? I dagsljus, självklart. Du skulle skapa rubriker för ett helt år.

Ida sa...

sparrisar ska vara så stora att damerna rodnar och herrarna blir avundsjuka.

är en mycket spexig fakta jag kommer ihåg. dock kanske inte rätt. var det sparrisar? eller var det koldomnar?
så mycket saker att minnas. så lite fungernade minne.

nu ska jag skriva ett brev till dig på en annan hemsida. du kan väl titta förbi där sedan?

ha det fint, min anna!

Anna sa...

Ida - Haha, tror det är sparrisar, ja.

Klart jag gör! puss idis.